Vi gjorde en övning som var inspirerad av skrivdans. Tränar grovmotorik och koordination och båda hjärnhalvorna.
Man börjar med att ta två stora papper, vika dem på mitten och tejpa fast på bordet. Därefter tar man två rejäla kritor, vi hade Stockmar fyrkantiga vaxkritor.
Stå framför ditt papper, fatta en krita i varje hand, sätt en prick mitt på varje halva av pappret.
Börja rita cirklar i samma riktning.
Fortsätt med åttor tvärs över pappret.
Sätt kritorna på mittlinjen, en bit från kanten.
Gör en åtta åt andra hållet. Håll kritorna intill varandra.
Raka linjer, börja igen med pricken i mitten. Gör en ram i kanten av det vikta och ytterkanten.
Korsa diagonalt, träffa mittpunkten! Arbeta hela tiden med båda händerna!
Nyanser av grönt var uppgiften.
Vi skulle fylla de tomma fälten med nyanser av grönt.
Paletten i slutet av övningen. Kunde inte motstå ett experiment. Tog ett papper och vek det i lagom storlek för att trycka ned i paletten. Pressade ned pappret i den överblivna färgen och tryckte.
Avtrycket blev en kamouflagehistoria med många nyanser.
Dagen efter, Linda och Inez presenterade våra alster.
Vi tecknade först en minnesbild av vår högra sko. Därefter fick vi titta på skon och teckna den utan att titta på pappret. Spännande men svårt att inte tjuvkika.
Slutligen fick vi teckna av den genom att titta både på skon och på pappret.
Kamratporträtt utan att titta på pappret. Carinas bild av mig.
Ännu ett festligt fejs. Att teckna av bilden av kraniet var en teckningsövning.
Vi hade genomgång av porträtt-teckning, och testade lite.
Bildgrammatik, vik pappret i fyra delar.
Vi fick orden: Träd,, vatten,frukter, sten till det första pappret:
Till det andra fick vi orden: Ansikte, människa (hel människa) katt eller hund, hus.
Tredje pappret var känslor. Glädje, ilska, sorg och lycka
Övning i att teckna perspektiv med två gränspunkter.
Har som vanligt frossat i att få jobba med mitt eget bildarbete och att möta andra pedagoger i dialog. vi lär så mycket av varandra. Min starkaste upplevelse den här gången har varit att teckningsövningarna förde mig tillbaka till min egen skoltid. Både porträtt tecknandet, som jag vet att jag fick lära mig i nian, och kraniet fick mig att minnas skoltiden. Har ett minne av att min bildlärare på gymnasiet satte ett kranie framför mig och lät mig teckna. Måste nog se om jag har bilden kvar i gömmorna. Märkligt och underbart hur en bildaktivitet kan framkalla så många saker man glömt.
Tack ser så kul ut, Jag blir sugen på att testa.
SvaraRadera