Gjort läxan….

Började med kraniet. Hade redan påbörjat bilden i mitt huvud. Det tog ett tag innan hjärnan kopplade om, man är ju så van vid att ha mörkt mot ljust. Försökte tänka på ett gammalt svartvitt negativ, då gick det bättre. Gillar min vita krita, den ger en skön känsla i handen. Har tagit en funderare på hur minnet kan gå igång med hjälp av att jag sitter och tecknar. Mindes plötsligt med bestämdhet att jag tecknat av ett kranie nr jag gick på gymnasiet. Det var länge sedan och jag hade glömt det till nu. Häftigt vad kroppen minns. Ännu ett tecken på hur viktigt det estetiska är i lärandet

Tog itu med Carina. Drog fyra kopior. Som tur var var inte skrivarpappret det allra tunnaste utan en ganska hyfsad kvalitet.

Började med att fylla i linjerna med svart vattenfast penna för att de inte skulle försvinna i färgläggningen. Valde sedan att färglägga den första kopian med fiberspetspennor.

Så här blev det. Tänk vad lite färg på rätt ställe kan göra!

Fyllde i linjerna på en kopia till, ville också färga in med akvarell och ville ha linjerna kvar.

Carina i akvarell.

Vanliga färgpennor.

Slutligen tempera färg. Här hade jag inte fyllt i linjerna med penna, de försvann i det våta och målades över med temperan.

Färg kan göra underverk med några streck. Det var kul att se bilden ändra karaktär med hjälp av olika tekniker.

Har lärt mig ett kul sätt att göra porträtt på. Blivit uppmärksammad på hur bilder kan förändras med olika tekniker.

 

Valde tre saker från min bildgrammatik, katten, trädet och glädjekrumelurerna.

Valde att göra en svag skiss och färglade med akvarell. Läste därefter instruktionerna och såg att det skulle vara en teckning. Det blir väl bara att göra en till då. Roligt! Fast typiskt mig att inte läsa slutet av meningen…

 

Katt, träd och glädje

 

Det här var ingen glädje. Gjorde min hand två gånger. Först ur minnet, sedan utan att titta och därefter tecknade jag av den. Kände inte riktigt igen min hand får jag väl säga.

 

 

Linköping 20-21 september

 

Vi gjorde en övning som var  inspirerad av skrivdans. Tränar grovmotorik och koordination och båda hjärnhalvorna.

Man börjar med att ta två stora papper, vika dem på mitten och tejpa fast på bordet. Därefter tar man två rejäla kritor, vi hade Stockmar fyrkantiga vaxkritor.

Stå framför ditt papper, fatta en krita i varje hand, sätt en prick mitt på varje halva av pappret.

Börja rita cirklar i samma riktning.

Fortsätt med åttor tvärs över pappret.

Alla får olika versioner.

Sätt kritorna på mittlinjen, en bit från kanten.

Rita nya punkter.

Gör en åtta åt andra hållet. Håll kritorna intill varandra.

Raka linjer, börja igen med pricken i mitten. Gör en ram i kanten av det vikta och ytterkanten.

Korsa diagonalt, träffa mittpunkten! Arbeta hela tiden med båda händerna!

Arbete pågår!

Färgblandningsövningar

Nyanser av grönt var uppgiften.

Vi skulle fylla de tomma fälten med nyanser av grönt.

Blandpaletten.

Blandande

Efter ett tag.

Mera gult.

Nyanser.

Vad kul vi har det!

Färdig?

Paletten i slutet av övningen. Kunde inte motstå ett experiment. Tog ett papper och vek det i lagom storlek för att trycka ned i paletten. Pressade ned pappret i den överblivna färgen och tryckte.

Avtrycket blev en kamouflagehistoria med många nyanser.

Dagen efter, Linda och Inez presenterade våra alster.

Nästan som i kyrkan.

Vi tecknade först en minnesbild av vår högra sko. Därefter fick vi titta på skon och teckna den utan att titta på pappret. Spännande men svårt att inte tjuvkika.

Slutligen fick vi teckna av den genom att titta både på skon och på pappret.

Kamratporträtt utan att titta på pappret. Carinas bild av mig.

Min bild av Carina.

Många festliga fejs.

Ännu ett festligt fejs. Att teckna av bilden av kraniet var en teckningsövning.

Vi hade genomgång av porträtt-teckning, och testade lite.

Bildgrammatik, vik pappret i fyra delar.

Vi fick orden: Träd,, vatten,frukter, sten till det första pappret:

Till det andra fick vi orden: Ansikte, människa (hel människa) katt eller hund, hus.

Tredje pappret var känslor. Glädje, ilska, sorg och lycka

Övning i att teckna perspektiv med två gränspunkter.

Har som vanligt frossat i att få jobba med mitt eget bildarbete och att möta andra pedagoger i dialog. vi lär så mycket av varandra. Min starkaste upplevelse den här gången har varit att teckningsövningarna förde mig tillbaka till min egen skoltid. Både porträtt tecknandet, som jag vet att jag fick lära mig i nian, och kraniet fick mig att minnas skoltiden.  Har ett minne av att min bildlärare på gymnasiet satte ett kranie framför mig och lät mig teckna. Måste nog se om jag har bilden kvar i gömmorna. Märkligt och underbart hur en bildaktivitet kan framkalla så många saker man glömt.